Därför missas diagnosen PTSD ofta i vården av hjärntrötta
Orsaken till hjärntrötthet kan variera men den händelse, diagnos eller sjukdom som orsakade hjärntröttheten är ofta traumatiserande.
─ Det kan leda till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD, se faktaruta) som, om det inte upptäcks och behandlas, kan göra att hjärntröttheten inte förbättras, tar längre tid eller till och med förvärras, säger Helena Bjuhr, leg. psykolog.
─ PTSD missas ofta när det gäller patienter med till exempel stroke och skallskador. Vården fokuserar på annat och i stället diagnosticeras ofta depression och ångest utan att någon checkar av om symtomen är PTSD.
─ Om sjukvården missar detta och individen inte bemöts med öppenhet kring att symtom som är psykologiska kan vara tecken på PTSD, blir det här många gånger något som re-traumatiserar patienten, menar Helena Bjuhr.
─ För den drabbade är det viktigt med "begriplighet", för att känna att ens situation är "hanterbar", annars faller KASAM. (Se faktaruta.)
PTSD tar mycket energi av den drabbade och energi är vad hjärntrötta har ont om.
Fakta PTSD
PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) är ett tillstånd som kan uppstå efter att en person varit med om en skrämmande eller livshotande händelse. Vanliga symtom är påträngande minnen eller flashbacks, mardrömmar och starka känsloreaktioner när man påminns om traumat. Många utvecklar också undvikandebeteenden, känslomässig avtrubbning och ständig vaksamhet. Tillståndet kan leda till stora svårigheter i vardagen, relationer och arbete. Med rätt behandling finns goda möjligheter till återhämtning.
Fakta KASAM
KASAM är en förkortning av "Känsla av sammanhang". Det är en teori utvecklad av Aaron Antonovsky som förklarar varför vissa människor behåller sin hälsa trots svåra livsomständigheter. Den bygger på tre grundpelare: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som tillsammans stärker individens motståndskraft mot stress.
- Begriplighet handlar om att världen upplevs som förutsägbar och strukturerad, vilket ger trygghet.
- Hanterbarhet innebär att man känner att man har resurser – inre eller yttre – för att möta livets krav.
- Meningsfullhet är känslan av att det man gör har ett syfte, vilket motiverar individen att engagera sig även i svåra situationer.
PTSD tar mycket energi av den drabbade och energi är vad hjärntrötta har ont om.
Behandlingsmetoder för PTSD
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
KBT (kognitiv beteendeterapi) är en psykologisk behandlingsmetod som utgår från sambandet mellan tankar, känslor och beteenden. Genom att identifiera och ifrågasätta negativa tankemönster samt träna på nya beteenden kan man förändra hur man mår och fungerar i vardagen. Metoden är ofta strukturerad, tidsbegränsad och inriktad på att ge praktiska verktyg för att hantera problem. KBT är en strikt, manualbaserad, prestationsinriktad behandling.
KBT är en kostnadseffektiv och mätbar (därför populär för budgetansvariga) form av behandling. Vårdcentralerna erbjuder i princip bara KBT som psykologisk behandling idag.
KBT är bra för många men den är inte optimal för PTSD och än mindre för hjärntrötta med PTSD, säger Helena Bjuhr.
KBT bygger ofta på hemuppgifter, träning och beteendeförändring, vilket kan bli övermäktigt när hjärnan redan är överbelastad. Det är lätt hänt att behandlingen blir för prestationsinriktad. Det gör att stressnivån ökar och det förvärrar hjärntröttheten.
KBT arbetar ofta med exponering för minnen eller situationer, vilket kan trigga starka känslor och göra att personen blir överväldigad. Trauma lagras inte bara som minnen och tankar utan också i kroppen och nervsystemet; KBT missar ibland dessa djupare fysiologiska processer. Personer med komplexa trauman behöver ofta tryggare, långsammare och mer relationsbaserade metoder än vad KBT kan ge.
Det finns andra behandlingsmetoder som är bättre lämpade, till exempel
- Lifespan integration (LI)
- Deep brain reorientering (DBR)
- Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR).
Lifespan integration (LI) och Deep brain reorientering (DBR) finns inte inom den offentliga vården, i alla fall inte än.
EMDR erbjuds ibland inom den offentliga vården i Sverige, men tillgången varierar kraftigt beroende på region och specialistmottagning.
Fakta Lifespan integration (LI)
Lifespan Integration är en terapimetod utvecklad av Peggy Pace som hjälper människor att bearbeta trauma genom att koppla samman minnen från hela livet. Terapin använder en tidslinje av personliga minnen för att visa hjärnan att tiden har gått sedan den traumatiska händelsen, vilket främjar läkningen. LI är skonsam och kräver inte att klienten återupplever traumatiska minnen i detalj.
Forskningsläge: Litet men växande; främst fallstudier, små naturalistiska studier och kvalitativa intervjuer. Inga större RCT:er ännu.
Fakta Deep brain reorientering (DBR)
Deep brain reorientering (DBR) är en neurofysiologiskt baserad traumaterapi utvecklad av Dr. Frank Corrigan, som riktar sig mot hjärnstammens tidiga reaktioner på trauma. Metoden fokuserar på den så kallade "orienteringsreflexen" – subtila spänningar i huvud, nacke och ansikte som uppstår innan känslor som rädsla eller ilska ens hinner uppstå. Genom att följa dessa kroppsliga signaler i exakt ordning kan terapeuten hjälpa klienten att bearbeta trauma på djup nivå utan att återuppleva det i detalj. DBR är särskilt effektiv vid emotionell överväldigelse, där traditionell samtalsterapi ofta inte räcker. Målet är att omprogrammera hjärnans ursprungliga överlevnadsreaktioner, vilket leder till ökad kroppslig trygghet och varaktig symptomlindring.
Forskningsläge: Ungt fält; ett par kontrollerade studier och metodartiklar.
- Randomiserad kontrollerad studie (2023): 8 internetbaserade DBR-sessioner gav stora symtomminskningar vid PTSD jämfört med väntelista (effekter kvar vid 3 mån). Första RCT på DBR.
Fakta Eye movement Desensitization and Reprocessing (EMDR)
Det är en psykoterapimetod som utvecklades av Francine Shapiro på 1980-talet för att behandla traumatiska minnen. EMDR bygger på idén att obearbetade minnen lagras dysfunktionellt i hjärnan och orsakar psykisk stress. Under terapin fokuserar klienten på ett smärtsamt minne samtidigt som hen utsätts för bilateral stimulering, ofta i form av ögonrörelser. Stimuleringen hjälper hjärnan att bearbeta och omstrukturera minnet mer effektivt.
Målet är att minska den emotionella laddningen kring traumatiska minnen och ersätta negativa tankar med mer positiva.
Klienten behöver inte gå in i detalj om traumat, vilket gör metoden särskilt användbar för dem som har svårt att prata om sina upplevelser.
EMDR används inte bara vid PTSD, utan även vid ångest, depression, fobier och andra psykiska besvär.
EMDR är en evidensbaserad och effektiv metod för att hjälpa människor att läka från psykisk trauma.
Forskningsläge: Mycket omfattande; många RCT:er och meta-analyser på PTSD och även komorbiditet (t.ex. depression). EMDR rekommenderas i flera nationella/internationella riktlinjer.
Ta reda på mer och boka
Hit kan du vända dig om du vill (veta mer om och) boka tid för någon av ovanstående terapier.
Helena Bjuhr, leg. psykolog och cert. MBSR-lärare
E-post: helena@mindfulnessakadamin.se
0 comments