Hjärntrötthet och utmattningssyndrom (UMS) har många likartade symtom men de har olika orsaker. Utmattningssyndrom kan uppstå efter långvarig stress utan återhämtning. Risken för utmattning ökar om du har höga krav på dig själv och/eller inte kan styra över allt som stressar. Utmattningssyndrom är en egen diagnos (diagnosnummer F43.8A) som bygger på ett antal fasta kriterier.
Hjärntrötthet är inte en egen diagnos utan ett tillstånd som kan uppstå efter ett hjärntrauma eller neurologisk sjukdom. Hjärntrötthetens symtom förvärras ju mer hjärnan får "arbeta". Utmattningssyndrom kan leda till Hjärntrötthet.
Hjärntrötthet
Hjärntrötthet innebär mer att en viss energi kan finnas till exempel i början på dagen men ta slut mycket fort. Med återhämtning i god tid, eller proaktivt, kan man få ny energi genom att låta hjärnan vila (ladda) ostört i allt från fem minuter till några dagar. Men att helt bli fri från hjärntrötthet kan ta månader eller år. För en del blir det kroniskt men med bra strategier och återhämtning (hjärnladdning) kan du leva ett bra liv ändå. Hjärntröttheten aktiveras/ökar vid kognitiv och mental belastning. Fler symtom på hjärntrötthet.
Det räcker med små saker för att hela hjärnan ska stänga ner.
Utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom innebär ofta en ständigt pågående trötthet i både kropp och sinne, som består över lång tid. Det handlar ofta om månader eller år. Med bra strategier och återhämtning (hjärnladdning) är det möjligt att bli återställd men du behöver säkert göra en hel del förändringar i din livsstil för att bli bra och för att inte drabbas igen. Utmattningssyndrom kallades tidigare för utbrändhet men eftersom det ordet signalerar att det inte går att göra något åt, så används det i allt mindre omfattning. Att gå in i väggen är ett utryck som används mer vardagligt.
När energin är slut, då är den slut. Det går inte att skärpa sig.
Vanlig trötthet
Vanlig trötthet kan vara fysisk, mental eller känslomässig. Det är förstås helt normalt att känna sig trött ibland särskilt efter extra belastning.
Fysisk trötthet kan vi känna efter fysisk aktivitet men också vid till exempel feber, infektion, järnbrist, biverkningar av medicin, med mera.
Mentalt trötta kan vi bli efter till exempel en lång arbetsdag på kontoret, kriser, stress eller vid huvudvärk.
Känslomässig trötthet kan uppstå efter till exempel dödsfall och andra djupa kriser.
Likheter mellan olika typer av trötthet
Det som är gemensamt för alla typer av trötthet är att du behöver vila och återhämta dig, det vill säga "ladda hjärnan".
Nedstämdhet och minskad motivation är vanligt vid både hjärntrötthet och utmattningssyndrom, men ofta vill du mer än du orkar, det vill säga att motivation saknas inte alltid. Det är därför lätt att du gör för mycket för att du så gärna vill. Kanske finns det en press från omvärlden att du borde göra mer eller att du själv känner att du "måste" eller "borde" orka mer.
Både hjärntrötthet och utmattning kräver ofta livsstilsförändringar. Utmattningssyndrom uppstår ju av att hjulet har snurrat för fort för länge. Att då hoppa i hjulet igen är som att be om återfall. För hjärntrötta är ett lugnare liv av nöden krävt och det bidrar till att du trots allt kan bli bättre över tid.
Jag vill mer än jag orkar och jag vill mer än vad som är bra för min fysiska och psykiska hälsa.
För vanlig trötthet räcker det med sömn och vila i normal omfattning men med bra strategier och medveten återhämtning (hjärnladdning) så kan din energinivå öka, ge dig en välbehövlig energibuffert till oförutsedda händelser samt "öka avståndet till väggen", det vill säga att minska risken för att drabbas av utmattningssyndrom eller av sjukdomar som kan leda till hjärntrötthet.
Många symtom och signaler om "dags att vila" är likartade oavsett typ av trötthet, men de är förstås starkare och ihållande vid hjärntrötthet och utmattningssyndrom. Orsakerna är olika men behovet av bra strategier, lugnare livsstil och återhämtning (hjärnladdning) är till nytta för alla typer av trötthet.
Sammanfattning hjärntrötthet vs utmattning
Det finns alltså många likheter mellan hjärntrötthet och utmattning men också skillnader, framförallt i orsaker.
Orsaker
Hjärntrötthet kan uppstå efter ett hjärntrauma som till exempel hjärnskakning eller stroke, medan utmattning kan uppstå efter långvarig psykisk och mental stress utan tillräcklig återhämtning.
Diagnostisering
Hjärntrötthet är ingen diagnos utan ett tillstånd som kan uppstå på grund av neurologiska skador eller sjukdomar. Utmattning kan vara en orsak till hjärntrötthet. Utmattningssyndrom är en egen diagnos som bygger på ett antal fasta kriterier.
Symtom
Många symtom är likartade men hjärntröttheten ökar snabbt vid kognitiv påfrestning medan utmattning ger en mer konstant trötthet över tid.
Behandlingar
Behandling av hjärntrötthet handlar om att låta hjärnan vila och hitta strategier för att anpassa livet efter hjärntröttheten och hantera den adekvat. Behandling av utmattning fokuserar på stressreduktion och livsstilsförändringar samt att förändra tankar och beteenden som motverkar återhämtning. Detta är även mycket viktigt för hjärntrötta.
Påverkan på livet
Med god planering kan du som hjärntrött få vardagen att fungera, först kortare stunder och efterhand allt längre stunder. Är du utmattad orkar du antagligen ingenting den första tiden, inte ens gå upp ur sängen. Efter ett tag kommer du orka mer och mer. I båda fallen sker förbättringar inte linjärt. Du kommer att åka på bakslag eller uppleva att det står still. Försök härda ut. Det kommer att bli bättre igen.
Hur lång tid det tar
Med bra behandling minskar hjärntröttheten över tid, speciellt första och andra året. En del blir dock aldrig helt friska men med bra strategier kan många leva ett fullgott liv. Att läka från utmattning tar nästan alltid längre tid än du tror. Många har kört på för hårt i många år och det kan också ta år, eller i alla fall månader, att bli frisk igen. Många har ofta kvar en ökad känslighet för stress och press resten av livet. Troligtvis var livet innan utmattningen inget hållbart leverne, så därför bör du inte tänka eller tro att du kan fortsätta som förut.
Min egen utmattning, stroke och hjärntrötthet
För egen del fick jag göra betydande förändringar efter att jag "gick in i väggen" hösten 2003. Jag hade (för) många järn i elden och bollar i luften samtidigt som jag försökte hantera ett par pågående livskriser.
Tyvärr verkar det som att de förändringarna inte var tillräckliga eftersom jag sedermera fick stroke hösten 2016. Ingen orsak hittades men stress antogs vara en starkt bidragande faktor.
Även den gången fanns det flera tunga livshändelser som jag inte kunde påverka med i bilden, och mitt "mindset" var fortfarande inställt på att "köra på" för mycket.
Mina stroke ledde till den kroniska hjärntrötthet jag lider av idag.
Med bra strategier, lugnare livsstil och återhämtning (hjärnladdning), kort sagt ett nytt mindset, så har jag blivit bättre och anpassat mitt liv utifrån de nya förutsättningarna.

Den här vill man inte gå in i ...

0 comments